tisdag 12 augusti 2008

Lämna Anders Eklund ifred

Den senaste månaden har det hetsats allt mer gentemot Anders Eklund. Mannen vars brott just i detta nu, prövas i tingsrätten. Aldrig har jag skådat dylik hets mot någon enskild person, någonsin.

Stor skuld kan självfallet läggas på kvällspressen, Aftonbladet och Expressen. Dessa media med journalistik svagare än ”Se och Hör”, skriver så provocerande de någonsin förmår. Ju mer hat de förmår uppvigla hos befolkningen desto mer pengar tjänar de givetvis. Människor förvandlas till vad som närmast kan beskrivas som djur i dess mest primitiva natur, frossande djur som dagligen konsumerar lösnummer vilket ytterligare underbygger hatet. Jag talar om individer som inte tänker låta detaljer som källkritiskt tänkande förstöra sin dagliga kick. För alla vet vi ju att dessa skvallermedias agenda är att leverera fakta till folket, snarare än att sälja lösnummer.

Fallet Bobby fick otroligt lite uppmärksamhet i media jämfört med vad fallet Engla får. För att inte tala om fallet med den tyska kvinnan som misstänks ha mördat två barn och nära nog deras mamma. Det senare fallet skriver man i princip inte alls om, trots en alltjämt pågående process. Vi talar nu om brott minst lika allvarliga som de Anders Eklund begått. Vad tror ni skälet är till detta?

Personligen tycker jag att Anders brott är vidriga, dock känner jag inget personligt hat gentemot honom. Jag har överhuvudtaget lite svårt att förstå hur någon, ej besläktad eller ens bekant med Engla, Pernilla eller dess anhöriga, är kapabla till dylikt hat. Kanske handlar det om en försvarsmekanism, en mekanism många människor omedvetet tar till för att hantera sådana här hemska händelser. Ungefär som när människor efter en hemsk olycka får lättare att hantera faktum, bara de kan hitta någon individ att hålla ansvarig, att lasta över tyngden på, att klandra.

Ovanstående fenomen är dock något som jag på sätt och vis kan förstå, även om jag personligen föredrar att stå tillbaka och väga in fler faktorer, snarare än att per automatik reagera på och med känslor i någon sorts pervers gruppmentalitet. För det är ju självfallet så, att känslor inte har någon som helst plats i ett rättssystem så modernt som vårt svenska. Således har Anders självklart samma rättigheter som vilken annan individ som helst, som prövas rättsligt i vårt samhälle. Dessa rättigheter kan ingen röra, oavsett föreliggande brottslig handling.

Än mindre plats än känslor, har de diverse övergrepp som står att läsa om i diverse bloggar. Övergrepp som svenska människor på fullaste allvar föreslår att man ska utsätta Anders för. Är det inte dödsstraff så är det livstid i en mörk cell eller annan typ av vidrig tortyr betydligt sjukare än någon gärning Anders någonsin begått.

Det skrämmande är att det inte är vilsna tonåringar vi talar om, nej det sitter alltså vuxna individer och skriver sådan fullständigt chockerande smörja. Än mer skrämmande är att många av dem själva är föräldrar. Och människor frågar sig hur en barndom med labila föräldrar, senare kan ställa till problem i vuxenlivet? Kanske är körkort på föräldraskap såväl som internetaccess på sin plats?

Rätta mig om jag har fel nu, en svag känsla sprider sig nämligen i mig - dessa i allra högsta grad mentalt osunda individer kommer inta en betydligt mer liberal ställning, skulle dagen komma då deras egna barn plötsligt befinner sig i Anders situation.

Har du barn?En fullständigt irrelevant fråga. Föräldraskap har aldrig varit, och kommer aldrig någonsin bli en ursäkt för att sluta använda hjärnbarken.

Ta nu och lämna Anders ifred, han är mest troligt i behov av vård. Oavsett påföljd kommer han att tillbringa många år som frihetsberövad. Det enda tillämpningsbara straffet i en demokratisk rättsstat, där lika behandling samt rättssäkerhet självfallet är det essentiella.

Det här handlar om tragik, för alla inblandade parter. Hur hat kan tillåtas sådant massivt utrymme är obegripligt. Tänk om människor kunde reagera mindre känslosamt och mer eftertänksamt, så mycket bättre vårt samhälle skulle se ut. Men sådan skärpa besitter inte den genomsnittlige svensken.